Nu är det inte länge kvar till vi kan säga att det är vinter och inte höst längre. När vi var och hälsade på hos Johanna och Janne i Allingsås var det fortfarande sensommar men de bjöd in till en fin flört med vintern. Vintern den säsongen vi alla fyra älskar.
Vi bjöds på bubbel och öl i solen på den fina terassen.
Huset ligger fint vid vattnet så de packade picknickkorgen och vi tog den lilla promenaden ner till vattnet.
Tro det eller ej men jag badade, ja man ångrar aldrig ett bad heter det…. Det var faktiskt jätteskönt men då hade vi soligt och skönt när vi kom upp från det svala vattnet.
Sen bjöds det på Lumumba som också är en vinterdryck så vi tinade upp inifrån.
Johanna som älskar att stå i köket och fixa och servera, gjorde flera goda libapizzor när vi kom tillbaka till huset. Mums grönkål är så gott, det glömmer jag lätt bort. Nu är det grönkålssäsong så det kommer det bli mer framöver.
En snabb dusch och middagskläder togs fram. Min favorit topp i höst, klicka här.
Söta Lucy vill vara med hela tiden och kolla. Ett glas Champagne när middagen förbereds, vi var så bortskämda.
Kaminmännen skratta och delade kanske eldningstips?
Tejlans fina paket fick vara en del av bordsdekorationen.
Sen plockade Johanna fram en middag på bordet och temat vinter fortsatte. Vi bjöds på fondue, mums. Så trevligt att sitta och äta länge och kunna umgås kring middagsbordet samtidigt som man plockar med maten.
Vi var så mätta efter middagen, satt och ojade oss alla fyra haha. Det var en fin och ljummen kväll så vi satt en stund på altanen efter middagen. Vi tog in det sista av sommaren innan vi återgick till vintertemat.
En efterrätt som passade perfekt, apfelstrudel och vaniljglass.
Vi somnade som kungligheter i den skönaste sängen jag sovit i någonsin efter en fantastisk dag med mycket skratt och glädje.
Tack för ett fint vinterdygn i erat fina hus. Kul att vi även hann se erat boende här, ser fram emot att se vart ni bjuder in nästa gång.
Innan det hoppas jag det är vår tur att bjuda in er till vårt happy place i vintern.
Att jag gillar asiatiska smaker är kanske ingen hemlighet, så när man får möjlighet att äta på Toso blir man superglad. Ett höstligt Göteborg mötte oss när vi kom fram.
Entrén är så snygg och middagsstämningen startar redan innan man gått in genom dörren.
Vi hade en färdig meny den här gången med tillval för tonfisken. Men man kan ju läsa dryckesmenyn.
Toaletten och handfaten ger samma mörka mysiga stämning.
Edamamebönor och deras ingefära drink är alltid en bra start.
Sushibitar och en god öl till maten.
Tonfisktartar är så gott tycker vi.
De två höjdpunkterna om du frågar mig är råbiffen och de friterade räkorna. Det skulle man vilja ha mer av.
Det kom in mer och mer, allt är så gott.
Middagen avslutas med en matchavgörande med bär. Mums.
En liten promenad ner längs Göteborg till vårt hotell Scandic Grand central.
Nybyggt och fint.
Vi sov gott och åt en ordentlig frukost innan vi satte oss i bilen för att åka till Janne och Johanna och ett mysigt dygn hemma hos dom i huset.
Min minsta kusin gifte sig med sin Gustav i mitten av september i det minsta kapellet i hela Närke tror jag. Gulligt absolut och just den här dagen var det sol och fint så det gick ingen nöd på oss som följde vigseln utifrån. Vi fick se brudparet innan alla där inne när de gick in. Jag som också har ont i ryggen just nu stod gärna upp.
Vi kanske inte sjöng högst men vi följde med i musiken.
Här kommer de ut nygifta och glada. Så snygg kjol, den vll man jag ha även om jag inte ska gifta mig.
Festen hölls på deras gård där de i sommar jobbat på bra och byggt ett orangeri som middagen serverade i. Min lilla syster <3
De bjöd på välkomstbubbel, skålar med toppade chips och skaldjur när alla anlände.
Pappa plockar på sig av musslorna.
Släkten.
Mamma
Min bror och hans fru Usa.
Kristine odlar blommor och mat på gården, så fint att gå runt och kolla på allt som växte.
Mycket av det som de odlat fanns i menyn som vi serverades. Tillsammans med kött från gården eller från nån närliggande skog skulle jag gissa.
Så fint i orangeriet.
När vi ätit förrätten spelade ett trubadurpar låtar alla kände igen och sjöng med i.
Dansen tog fart i tältet.
Släkten är alltid värst brukar man säga men jag skulle säga släkten är alltid bäst. Maria, Ida och Elin dansade på.
Varmrätten var en färggrann tallrik med massa gott. Kött av olika sorter, potatisar, massa olika grönsaker och såser.
Vackra blommor på borden som dekoration.
Efter middagen var det dj som spelade och ville man ha nått att dricka fanns det mycket i deras egen foodtruck att beställa.
Extra lyxigt när man har en egen chaufför som kommer och hämtar när festen för vår del var slut. Jag tror och hoppas den höll på hela natten.
Tack för att vi fick vara med på er fina dag Kristin och Gustav <3
Kanelbullens dag igår, firade ni? Vi fick kanelbullar på jobbet i fredags men ingen igår. I somras hade vi kiosktjänst i Eddies fotbollslag, då ska man ha med nått hembakat med sig. Baka i långpanna är då alltid smidigt, jag hittade det här receptet på köket.se och det blev så uppskattat. Kanelbullesockerkaka i långpanna är det.
Kanelbullesockerkaka i långpanna 30 bitar
Sockerkaka 110 g smör, smält 3,5 dl mjölk 1 tsk malen kardemumma 7 dl vetemjöl 4 tsk bakpulver ca 1 krm salt 2 tsk vaniljsocker 2 ägg 2 dl strösocker
Fyllning 100 g smör, smält 1 dl brunt farinsocker (annars hälften farin och hälften strösocker) 1-2 msk malen kanel 2 msk vetemjöl 1 dl pärlsocker (att strö över, kan uteslutas)
Sätt ugnen på 175 grader, över- och undervärme. Fodra en långpanna (ca 25X35 cm) med bakplåtspapper och ställ åt sidan.
Smält smöret i en kastrull på spisen. Tillsätt mjölken och kardemumman och låt stå och svalna.
Sikta vetemjöl, bakpulver, salt och vaniljsocker i en skål och ställ åt sidan.
Vispa ägg och strösocker riktigt vit och pösigt. Tillsätt mjöl och vätska i två omgångar och vänd lätt med en slickepott till en klumpfri tjock smet. Häll smeten i pannan och släta till ytan.
Smält smöret till fyllningen i en kastrull på spisen. Ta bort från plattan och blanda i resten av ingredienserna till fyllningen.
Klicka fyllningen över kakan. Med spetsen av en kniv vänd runt och blanda lätt. Strö eventuellt över pärlsocker.
Grädda kakan i mitten av ugnen ca. 20–25 minuter eller känn med en provsticka så att kakan känns klar. Tiden varierar från ugn till ugn.
Blanda alla ingredienser till glasyren, börja med mindre mängd mjölk och addera vid behov, glasyren ska bli tjockflytande men fortfarande rinnig.
Ringla glasyren över den varma kakan och den kommer att stelna ganska fort. Servering
Skär kakan i lagom bitar och servera den varm eller rumstempererad.
Förvaras svalt i låda med lock.
Den här dagen var det soligt och fint när vi hade kiosktjänst så det var rätt trevligt, kan ju inget om fotboll egentligen men baka och stå i kiosken kan jag hjälpa till med.
Idag håller vi på och förbereder för Ellas spanska utbytesstudent som kommer och bor hos oss i veckan. Jag kanske ska hoppa ur morgonrocken och ta på mig riktiga kläder så vi inte skrämmer stackarn.
Om ni skulle bjuda på nått klassiskt svenskt till middag, vad skulle ni bjuda på då?
I sommar har vi fått haft förmånen att få gå på flera bröllop. Först ut var fina grannarna Emelie och Marcus. De gifte sig på rådhuset med familjen, sen hade de styrt upp en stor fest på Stora Örebro. Smidigt med bara en kort promenad över torget från rådhuset.
Takterassen var fint pyntad och så härligt att kunna sitta ute mitt i sommaren. det var varmt den här dagen.
Stiliga bröllopsparet kom in till festen till love is in the air.
En skål för brudparet.
Det var jättegod mat, en skagentoast till förrätt.
Många fina tal från familj och vänner under eftermiddagen.
Det serverades Biff Rydberg till varmrätt.
Klassiska bröllopsfestlekar. Ante fick låna ut sin sommarsko till Marcus att hålla upp.
En Crème brûlée avslutade middagen. Jag hade ett trevligt bord med personer från flera olika länder och erfarenheter. Älskar att lyssna på historier och upplevelser.
Det bröds på tårta, afrikansk dans och massa annat skoj under festen, en dag att minnas länge.
Tack för en fantastisk bröllopsfest Emelie och Marcus <3
Känslan var att nu var vi tillbaka i civilisationen när vi kom till Nikkaluokta, det fanns vägar och bilar, det hade vi inte sett på ett par dagar. Vi satte oss och tog en fika för att kolla på vad vi skulle göra med dagen. Efter att jag fått hjälp i receptionen med en dator och en liten jobbgrej, och tips på vandringar att göra i närheten så packade vi lilla ryggan och gav oss i väg.
Efter att vi vänt och gått och kollat med helikopterkillarna om vi var på rätt väg så hitta vi starten på vår stig med hjälp av en norskkartapp.
Här var miljön annorlunda mot all sten tidigare i veckan. Grönt och vackert men känslan av att det även kan finnas djur blev mer påtaglig för mig.
Stanna och njuta tycker jag är viktigt inte bara kolla på fötterna och komma fram.
Ja det här med focus kan vara svårt ibland. Men fika utomhus är ändå bra mysigt. När vi satt här på kullen kollade vi upp hur högt det var, ja tydligen tre gånger så högt som kilsbergen HAHA. Ingen kulle alltså men med veckans erfarenheter var det den här dagen en kulle.
Reklambilder för fjällen och Nikkaluokta.
Tillbaka ner på platt mark mötte Sara upp oss vid kapellet.
En högst oklar uppställning vid renhornen, här skattades det en hel del.
En Norrlands guld i solen innan middagen satt rätt bra.
Renskavsgryta med potatispuré, lingon och smak av dijonsenap och örter var en av de bästa middagarna på den här resan.
Vi försökte få till en bils på alla fyra när mannen bakom lee hasta fram till vår räddning och fixade bilden. Såg att ni hade problem, man vill ju hjälpa till sa han. Det tar jag verkligen med mig från den här resan, alla har varit så glada, trevliga och hjälpsamma hela tiden.
Efter middagen var det dags för en sista Bastu och dusch på den här resan. Nu hjälpte handtaget till som kamerastativ. Mikrofiberhanddukar på allihop.
Frukosten på Sarri var jättebra. Efter ett par dagar utan grönt på mackan kändes det lyxigt att både få sallad och gurka. Karin och Lee tog en löparrunda med bad, Sara fixade lite så jag började morgonen med en kopp kaffe och bara kolla på bergen innan de andra anslöt. Precis så jag startar många morgnar även hemma på helgen, minus utsikten då.
Vi lämnade Nikkaloukta med bussen, den här gången åkte vi alla fyra samma buss. Så den svängde in vid flygplatsen och släppte av Lee som flög hem till Norge. Vi fortsatte mot Kiruna.
Vi hoppade av i Nya Kiruna, fick se kyrkans nya placeringen nya stadskärnan. För att släppa släpa på ryggsäcken så lämnade vi in de på turistcentret för en liten peng hela dagen.
Vi åt goda burgare på Annis och hängde lite på biblioteket innan vi tog transferbussen till tågstationen. Tågresan hem gick fint, ett kortare stopp än planerat i boden för att ta in tid men vi sov fint efter det. Kanske lite mindre snack och mer ljudbok, podd eller serie än påläggen upp. Vi känner varandra så väl att vara tysta ihop är också fint.
Tack för en fantastisk resa bästa Karin, Sara och Lee. Så glad att det var just ni som jag fick göra den här resan och äventyret med <3
Våra dagar på fjällstationen var över och det var dags att lämna. Vi var några som gärna ville lämna i helikopter, det kändes som extra roligt att få prova. I mitt fall bor jag med en som är höjdrädd så att jag skulle få flyga helikopter på nån familjeresa känns långt bort. Tillslut besluta vi oss alla fyra för det, det fanns mer att se i Nikkaluokta som skulle bli möjligt att hinna med. Men som tidigare dagar startade vi med en ordentlig frukost i Elsas kök.
Vårat rum som vi bodde i låg i Gorni längan, där hade vi det bra.
Förväntansfulla där vi står och väntar. Helikoptern tog 6 personer åt gången och kön var rätt lång . Vi kom tyvärr inte med samma helikopter alla fyra den här gången.
Log hela resan som ändå tog sju minuter, underbart är kort. När vi gick samma sträcka med ryggsäck så tog det sju timmar.
Så kul att få se fjällen och vyerna uppifrån också.
Har man inte tränat nog under resan fanns det vikter att kämpa på med.
Ännu en dröm som gick i upplevelse på den här resan, att få flyga helikopter. Så mycket vi upplevde ihop.
Inlägget innehåller annonslänkar för RevolutionRace
Tarfalastugan och forskningsstationen som ligger där uppe blev vår sista vandring från Kebnekaise fjällstation. Vi började dagen med en ordentlig frukost i restaurangen. Jag brukar äta ordentlig frukost men den här resan krävde lite extra med alla dagar med mycket aktivitet. Älskar att äta frukost, det här var mina tallrikar.
Fyra glada och pigga vandrare började dagen i solsken, då var det underställs tröja och aktivitetsbyxor på.
Lite planering och en sista koll på rutten.
Här är jag rätt nöjd, fjällmiljö och en lite lugnare vandring framför oss.
En kort bit in på vår vandring fick vi stanna till och klä på oss kläder för regn.
Mig gick det ingen nöd på, mina skalkläder var helt perfekta här. Tänker att jag ska åka skidor i de lite längre fram på sesongen när man inte vill ha tjocka kläder i backen. Min jacka hittar ni här, men jag kanske behöver även det här i vinter.
Glasögonen jag köpte i Kiruna användes flitigt på den här resan.
Fika är viktigt på vandring. Här har vi satt oss lite i skydd av några större stenar. Vi mötte en tysk kvinna som var frusen och påväg ner som tappat bort sin man på berget. Han skulle gå och ta bilder sa hon, ingen mössa eller vantar enligt henne. Senare mötte vi han, inte alls orolig och han frös inte alls lika mycket som hon, men man ska inte underskatta berget. Ordentliga kläder är ett måste.
Så här kul har man när man är i fjällen med fina vänner.
Min balans skulle behöva jobbas på haha, Sara stod blixt stilla medans jag trilla fram och tillbaka. Snygga var vi vart fall i våra skalkläder.
Vandringen går först upp där det är grönt och fint men går sen över i mer stenigt landskap.
Tarfala forskningsstation.
När vi kom fram till Tarfalastugan var det viss dags att bada igen tyckte Karin och Lee.
De tyckte det var fantastiskt. Cool bild att bada när det är snö runtomkring.
Inne i värmen hade det dykt upp en grupp med vandrare som lagade mat, de hade rivna grönsaker, köttfärs och lagde en wok. Det doftade gott och vår frystorkade mat kändes sådär.
Det var varmt och skönt inne i stugan. Vill man kan man boka in sig för övernattning.
Helikoptern kom och hämtade personal från forskningsstationen.
Vägen tillbaka gick bra, den här vandringen höll vi ihop hela vägen.
Tillbaka på stationen var vi värda en öl.
Och lite telefontid….
Det är många skor och jackor i hallen, bra att ha märkt sina grejer innan man åker hit.
Vi bastade och tog ett dopp i bäcken…. 4 grader var det visst. Ja min min säger allt 😉 vad gör man inte för att få hänga med sina vänner när de går till bäcken.
Kvällens middag var supergod, jag klarade här inte mer frystorkat utan betalade gladeligen 80kr för en påse pasta i kiosken.
Dagen efter att vi varit uppe på Kebkekaisevalde vi att inte gå upp riktigt lika tidigt, men vi åt frikost innan den stängde. En ordentlig frukost serveras på fjällstationen.
Till lunch åt vi frystorkat som vi lagade i servicehuset. Efter lunchen gjorde jag nått jag väldigt sällan gör, jag gick och la mig och sov. Min kropp var helt slut, jag sov med mössa och kläder under täcket. Sara lyssnade på podd och Karin och Lee tog en kortare promenad till en bro och bada i bäcken. Man ångrar inte ett bad, är deras motto.
Vi satte oss alla fyra i allrummet i stora huset på fjällstationen, vi lyssna på alla som skulle upp på berget nästa dag eller hade gjort ett försök under dagen. Ett glas bubbel för att fira att vi faktiskt klarat av det dagen innan.
Dusch och bastu fick bli dagens aktivitet. till middag blev det varmakoppen, mackor och vatten.
Den här dagen blev inte min mest aktiva men så viktig för att jag skulle kunna komma tillbaka och följa med på utflykter framöver.
