Innehåller annonslänkar för American express
Resor från Arlanda startar med ett stopp på Amexlounchen, den här gången fick vi kolla på flygplan och äta på La Girafe som har samma meny. För oss passa det perfekt den här gången. Både smörrebröd med lax och räkor och den fyllda pastan var supergott. Kortet söker ni om här om ni vill ha guldkant på er nästa resa.
En fin och lugn flygning ner till Spanien till stor del. Om det blir lite turbulent så uppskattar jag det så mycket att de berättar det innan, känns lite bättre.
Vi kom fram till Casa Riis lite senare på kvällen så en sen middag på Soraya med gambas och sangria passade perfekt denna resdag. Undrar hur många sånna här pannor jag ätit?
Fredagsmorgon och en mimosa på livets bästa balkong. Bästa bästa att sitta där kolla på grannarnas tvätt och njuta av stadsljuden som start på dagen.
Fredag och då promenerar man till fredagsmarknaden. Hela gänget hängde på, ja det var kanske den svettigaste promenaden vi gjort, lite ovana med värmen var vi men även de som varit där flera veckor svettades ordentligt.
Lite vatten och en lite kortare kjol så var vi redo att handla. Det blev magiska vitlöksoliver, tomater, korv och skinka, och hattar.
När vi handlat färdigt var hela gänget sugna på lunch med AC. Vi gick till Mizu, där vi beställde in lite olika och delade på.
Eddie beställde sushi som levererades av robotten med den liten blomma på fatet. Lite extra roligt och så uppskattat.
Ett svalkande dopp i poolen var ett måste när vi kom tillbaka hem.
En svalkande rosa GT på ballkongen.
Kvällens middag åt vi nere vid strandpromenaden på Pacu. Micke tog en vanlig carbonara.
Alltså pastan som lagades i parmesanhjulet var så god, det måste jag komma ihåg till nästa gång. Den delade vi på tillsammans med en hummerpasta och en pizza. Hummerpastan var tråkigast och den kunde vi hoppat över.
Olivias pizza var visst också supergod.
Tjejerna skulle gå ut senare så de gick hem för att fixa sig och lite förfest med Juni. Micke tog en tidig kväll och gick hem. Vi andra fortsatte till spelhallen där killarna levde livet.
Systemet med alla biljetter kan ifrågasättas men det är så man valt att ha det här så bara att gilla läget.
Nästa dag var det lite sovmorgon, det var så varmt och svettigt denna gång att vi var uppe och åt middag senare än alla andra gånger vi varit här innan.
På kvällen hade vi en strandmiddag med mat från Gyros house, som visade sig drivas av en tidigare kollega och hans familj. Så kul när man springer på personer som man känner även här. Maten var toppen, och passade fint där på stranden i skenet från stan. Vi fick en fin kväll med Åse och Daniel som också var i Torre.
Eddie hade fixat det bästa strandbordet till Casa Riis.
De här kvällen så slogs jag av en trötthet, har varit mycket på jobbet detta år och såhär efter ett par dagar i Spanien sjunker axlarna. Älskar att vi alla känner varandra så väl att behöver nån vila så gör man det. Då hänger de andra istället.
Dagen efter packade vi strandväskorna och hängde upp stolarna på ryggen och promenerade till Los Locosstranden. På vägen dit snubblade jag och höll på att göra en ordentlig vurpa. Jag lyfter inte på fötterna när jag går, suck försöker ändra men hur ändrar man en gångstil man haft i 46 år? Allt gick bra den här gången men man vet ju inte nästa gång.
Framme på stranden väntade Åse och Daniel på oss, för en mysig eftermiddag på stranden.
Sanden är annan på den här stranden. Lite större korn som inte fastnar på samma sätt, vilket är skönt man får inte med lika mycket hem. Hummerhanddukarna som vi hade med till Casa Riis matchade deras nya stolar fint.
Eddies hatt från marknaden blev nog det bästa köpet denna resa.
På kvällen var det VM final i fotboll, och Spanien var i final. Så vi klädde upp oss i spanientröjor och rödfärg. Jag hade tidigt köpt en spansk matchtröja, men den tog Eddie så en röd klänning fick det bli. Kanske min mest använda i sommar, funderar på att ta den även idag på mig.
Vi hade bokat bord på Soraya när vi såg vilket datum finalen skulle gå. Vilken tur eller skicklighet av oss för de hade visst flera hundra personer i kö för ett bord. Vilken stämning det var hela matchen, underbart.
Bästa personalen fixade konfettikanoner till slutsignalen och stämningen var helt galen. Att få uppleva VM finalen i landet som vinner, helt magiskt. Det kommer man inte få göra så många gånger i livet. Hela staden kokade och firade hela natten.
Vi gick hemåt för vi skulle åka till Alicante på förmiddagen nästa dag. Har ni varit i Alicante?
