Semifreddo med lemoncurd

Gjorde en semifreddo med lemoncurd från Elle och bjöd vänner på en kväll. Den blev så len och fluffig, jättegod. Tror det var för att vi väntade lite innan vi börja äta av den, oftast åker den fram på bordet nästan direkt från frysen och det är också gott men då är det mer glasskonsistens, hårdare och kallare.

Semifreddo med lemoncurd
2 ägg (gulor och vitor separerade)
1 dl strösocker
3 dl vispgrädde
1,5 dl lemon curd
8–10 lätt krossade små maränger

Vispa äggvitorna i en separat bunke till hårt skum. Vispa äggulor och socker ljust och fluffigt i en annan bunke. Vispa grädden luftig och vänd ner i äggulesmeten. Vänd till sist i äggviteskummet. Överarbeta inte. Häll smeten i en låg och vid form och klicka över lemon curden samt strö på de krossade marängerna. Vänd runt det i smeten lite lätt och lägg sedan över plastfolie och frys cirka 5 timmar. Ta ut semifreddon och låt vila cirka 5–10 minuter innan servering.

Det är alltid bra när man kan förbereda efterrätten, gärna dagen innan så man kan fokusera på annat innan det är dags för efterrätt.

Tänkte att jag skulle kunna vända bilderna i datorn men det var inte så lätt som jag trott så de var får vara upp och ned…..

Citron är en favorit så den här kommer jag göra igen, kanske redan till helgen det vankas sommarvärme, då passar denna perfekt.

Kräftskiva på Gustavsvik

I fredags var vi på Campero på Gustavsvik camping på kräftskiva. Det har blivit en tradition även om jag själv inte var med förra året, resten av familjen var med då. Det är kräftbuffé med massa goda tillbehör. Ostpaj, sallader, kallskuret, frukt, bröd och ost. Kräftorna var verkligen närodlade, de var fiskade i dammen på området. Närmare än så kommer man sällan.

Barnen som inte vill ha kräftor åt från barnbuffén med köttbullar, pannkakor, pommes och kyckling. Extra plus för att de kunde fixa laktosfria pannkakor.

Jag är inget fan av snaps men sjunga är kul. Borden är kittade med hattar, haklappar så kräftskivestämningen infinner sig.

Äta kräftor är deras grej. Finns inte många som har en chans i antal kräftor när de sätter igång.

Efter maten startar showen till allas stora glädje. Jansons frestelse är superduktiga och underhållningen är rolig och proffsig. Vissa av oss var helt lyriska.

Det var en toppenkväll även i årets kräftskiva på Gustavsvik camping.

En helg hos Ida med Robyn på Sjöhistoriska

Jag jobbade i Stockholm på fredagen och åkte därefter hem till min lillasyster som bor i storstan. Vi gick ut och åt kvällsmat på Scandwich som ligger nära där hon bor. En ordentlig macka, med kött, vegetarisk eller vegansk. Vi valde en med lägg fläsk och en Beta (näst) bäst och så delade vi på mitten. Mackorna serverades med pommes och beadipp. Både var supergoda och pommesen var något extra. Kan inte säga vad det var men de var jättekrispiga och goda.

På lördagen skulle Ida iväg och fira en vän som skulle gifta sig så jag fick möjlighet till en egodag. Bara mig själv att ta hand om. Men innan hon drog åt vi frukost tillsammans, med nybakat bageribröd. Jag åkte in till stan och vandrade runt, kollade in kulturveckan och köpte lite nya kläder.

På kvällen åkte vi ut till Sjöhistoriska för konserten men Robyn, som var min systers julklapp till min bror. Det var många som tagit sparken dit 😉

En fantastisk konsert även om vi var väldigt hungrig i början. Vi hade räknat med att kunna äta ute på området men det var bara att glömma. Köerna var enorma och vissa ställen hade lapp på luckan att maten var slut.

När hon började spela glömde man snabbt bort allt och bara njöt av musiken och showen hon bjöd på.

En grym kväll med mina syskon. Tack för att jag fick följa med er.

Churrosinbakad dumle med vaniljglass och bär!

Helgens efterrätt var en 10 poängare. Mina bilder blev kanske inte högsta betyg men ni får helt enkelt tro mig när jag säger att det var supergott. Sparade ner det för en tid sen från brinken bakar.

Churrosinbakade dumle
1 dl vatten
1 dl mjölk
85 gram smör
1 nypa salt
1 msk strösocker
140 gram vetemjöl
2 ägg

15 dumlekolor
flingsalt
Ca 1,5 liter matolja att fritera i
Kanel och socker att rulla dem i

1. Koka upp vatten, mjölk, smör, socker och salt i en kastrull.
2. Sänk värmen något och tillsätt mjölet lite i taget. Rör hela tiden med en träslev tills allt är blandat. Fortsätt sedan att röra frenetiskt i degen i 3-4 minuter så att den ”rostar” något och bildar en blank klump.
3. Häll sedan över degen i en bunke och vispa med elvisp i ca 5 minuter så att mycket av värmen går ur.
4. Vispa i ett ägg i taget och vispa tills du har en blank trögflytande smet/deg.
5. Låt degen svalna i rumstemperatur.
6. Ta en dryg matsked av smeten, lägg en dumlekola i mitten och ett par flingor flingsalt och nyp igen degen och rulla till en boll. Lägg dem på en tallrik som är täckt med plastfolie och låt dem stå i kylen i minst 20 minuter. Du kan göra dem upp till 2 dagar i förväg och låta dem stå i kylen väl täckta med plastfolie.
7. Värm upp olja i en gryta eller en fritös till 160 grader. Fritera 3-4 i taget tills de puffat upp och blivit gyllenbruna runt om, det tar 3-4 minuter.
8. Låt dem rinna av i några sekunder på ett fat med hushållspapper och rulla dem sen i kanel och socker.

Servera direkt med glass och färska bär.

Galet gott om ni frågar mig, och en grym avslutning på vår kräftskivemiddag.

Kräftskiva

I helgen hade vi knytiskräftskiva, alla tar med egna kräftor och så delar vi på tillbehören. Johan hade varit och handlat pynt till bordet och våra huvuden. Så snygga kräfthattar, succé.

Jag hade gjort några tilltugg som vi startade med. Victoria hade med en flaska bubbel, en ypperlig kombination. Det är lite olika önskemål i gruppen därav att inte alla ser lika ut, ibland får man utesluta lite för att alla ska bli nöjda. Hittade receptet här originalet var med västerbottenost men det blev jättegott även med prästost.

Friterat tunnbröd med créme bonjour kantarell, prästost och rostade pinjenötter
1 burk Crème Bonjour Kantarell
1 ½ msk finriven prästost

2 msk pinjenötter
2 rektangulära mjukt tunnbröd
1 liter frityrolja
150 g färska kantareller
1-2 msk smör
salt och peppar
hackad persilja till garnering
Blanda Creme Bonjour med prästost. Rosta pinjenötter i en torr stekpanna tills de blir gyllenbruna. Värm försiktigt och rör om då pinjenötter bränds lätt.
Skär brödet i 12 stycken trekanter. Fritera brödbitarna i en fritös  tills de blir krispiga och gyllenbruna. Alternativt värm oljan i en tjockbottnad kastrull till 160-170 grader och fritera i. Håll koll så de inte blir för mörka och bränns – det kan gå snabbt! Lyft upp och låt rinna av på hushållspapper.
Rengör svampen och skär i mindre bitar. Stek i en torr stekpanna tills vätskan har dunstat bort. Tillsätt smöret och fräs i några minuter tills svampen är genomstekt. Smaka av med salt och peppar.
Lägg en klick kantarellkräm på varje brödbit. Toppa med kantareller, pinjenötter och hackad persilja.

Barnen åt hamburgare och pommes Eddie hade pyntat som det var kräftor de skulle äta. Med vit pappersduk kan de roa sig med att måla på duken när de äter, det brukar uppskattas.

Vi fick kräftor av min familj som de köpt levande och kokat. Supergod smak. På bordet utöver kräftor hade vi omelett, ostpaj, vitlöksbröd och olika ostar.

Kvällen avslutades med kortspel och en galet god efterrätt. En grym kräftskiva, nu räknar vi ner till nästa.

Viet Bowl

Sista dagen i Berlin åt vi lunch på en jättebra resturang som låg nära hotellet. Scandic Potsdamer platz ligger på andra sidan byggnaden ni ser i bakgrunden. Jag gillade verkligen maten. Det kändes som ett ställe många gick till för att äta jobblunch då borden fylldes snabbt runt lunchtid av folk i kostym och skjorta.

Josefin valde en mangokyckling och Edward en biffrätt, jag tror båda vara mycket nöjda med sina rätter. Jag blir hungrig av att kolla på bilderna.

Jag och Johan åt en seafoodbowl, fina fiskbitar och goda räkor. Precis vad jag var sugen på denna dag. Det såg mysigt ut på kvällen också med lampor i parasollen om man är sugen på asiatisk middag i Berlin.

Det var det sista om denna resa som var bra på alla sätt. Storstad, historia och god mat med fina vänner kan inte bli så mycket bättre.

Båttur på Spree i Berlin

Söndag och alla affärer är stängda i Berlin. Planen var att prova på olika sätt att ta sig runt i Berlin, vi startade med tunnelbana. Målet var en marknad men vi hamnade vid tv-tornet och kollade in kyrkor runt om i kvarteren.

När vi kom till Berliner Dom och stanna för att titta på den stora byggnaden och titta lite på folk, bestämde vi oss för att prova en båttur. Vi valde båt utifrån stolarna om jag ska vara ärlig. Den båten vi valde hade mjuka stoppade stolar. Det visade sig dock att detta var ett toppenval.

Vår guide Alexander talade både tyska och engelska och var jätterolig. Många av de andra båtarna har inspelade röster, men inte vår båt. Alexander skämtade och talade med både passagerare och personer längs med kanalkanten. Det var säkert samma skämt varje resa men inte mindre roliga för det, vi åkte bara en gång 😉

Mycket känd tysk politiker under en tvintervju.
Min gamla arbetsgivare.

Ska man åka en båttur tycker jag man ska åka med Reederei Hadynski, får man dessutom Alexander som guide blir det en grym tur på Spree.

Halloumivåffla

Igår gjorde bjöd vi på en så god förrätt, så jag tänker skriva ner den för att ta kunna fram receptet igen. Kanske med annan fyllning eller så tar man samma det var supergott.

Halloumivåfflor
2 halloumiostar
potatismjöl
smör, till gräddning
1 kg räkor med skal
4 msk gräddfil
Ruccola
citron
dill

Riv halloumin på den grova sidan av rivjärnet. Pudra över lite potatismjöl och blanda.
Lite smör i våffeljärnet innan ni lägger i 1/4 av den rivna halloumin i mitten av våffeljärnet och pressa ihop. Grädda tills den fått fin färg och börjar bli krispig.

Toppa varje våffla med rucola, skalade räkor, gräddfil, citronskiva och dill.

Är man flera kanske man kan göra större våfflor i hela järnet och dela så man får några hjärtan var. Det gör inte så mycket att de svalnar lite de är fortfarande krispiga, inte som vanliga våfflor som inte blir så roliga om de får ligga lite.

Trollskogen

Det var en fin kväll då David och Usa kom upp. Vi satt ute på de nymonterade picknickbänken och åt middag i kvällssolen.

Japp vi kan se lycktan från oss 😉

Sälen på sommaren är lugnt och skönt. I Lindvallen är det en del folk men i hundfjället är det lite folk. Något barnen gärna visar för alla på besök är trollskogen. Vi har gått där tidigare och kommer garanterat gå där igen. Den här gången var det David och Usas tur att få vara med.

Förra gången vi gick här på Ellas födelsedag fanns det vatten i bäcken, nu var det torrt.

Vi fikade i backen innan vi gick neråt igen. Det var betydligt varmare att gå upp för backen idag än förra gången.

En fin förmiddagstur i hundfjället. På kvällen fick vi gå matlagningskurs i en av de bästa rätterna jag vet.

Njupeskärs vattenfall

När min bror och hans fru var på besök i sälen funderade vi på vad vi skulle hitta på i värmen. Jag har sett vänner som varit vid Njupeskärs vattenfall, det kändes som ett bra utflyktsmål. Vi ställde in GPSen i bilen och körde en och en halvtimme från hundfjället till Fulufjällets nationalpark. Det finns en restaurang i början av parken där man kan äta eller fika eller köpa en glass. Vi hade packat matsäck, Usa tyckte det var väldigt märkligt att vi åt ”sylt” till mat. Vi hade nämligen packat jordgubbskräm. Ja det är olika hur man ser på saker, jag kan förstå hur hon tänker.

Det finns ett stort glashus där man får information om parken och dess innehåll, kolla i kikare över parken och hämta en karta till barnen över vägen till vattenfallet. Det finns två vägar att gå, vi tog den ena dit och den andra tillbaka. Båda är 2 kilometer, det är fin gångväg med träbryggor över myren och ojämnheter. Lite trolsk miljö på vägen till vattenfallet.

Hela gruppen framme vid vattenfallet. Det var väldigt varmt denna dag men i skuggan och med vatten i luften bli det riktigt behagligt. Vi stannade vid vattenfallet en stund, klättra på stenarna, bada fötterna och drack vatten.

Den lilla killen med tusen frågor, och massa information att dela med sig av. Han berättar säkert en massa fakta om vattenfall han hört på Youtube.

Skönt att svalka fötterna i det iskalla vattnet efter att de varit instängda i gympadojorna.

Vägen tillbaka var mer fjällik, tror de flesta som går väljer den första vägen både fram och tillbaka. Det var mycket mindre människor på denna väg.

En bra utflykt och det var verkligen värt det även om det var en stund i bil för att koma dit. Det ska vara väldigt fint även på vintern, även om jag misstänker att det kanske är lite svårare att ta sig fram.